Frun ville ha något som talar om när någon kommer in i hennes butik. Och då kan man ju åka till Clas Ohlson och köpa en sådan manick för en femhundring. Eller så bygger man en egen… För några hundralappar, fel, tusenlappar, till… Men då blir det ju något mer än bara en apparat som säger ding-dong (här pratar vi om modern (nåja…) elektronik i full harmoni med gamla beprövade mojänger). Och på köpet har man fått sig en ny lödkolv, något nytt verktyg och lite roliga komponenter som man kan använda till andra projekt.
Här är en presentation med några bilder av projektet. En närmare beskrivning av alarmanordningen saknas då detta ännu inte är officiell information…
Här är kopplingsschemat till huvudkort och sensorkort. På huvudkortet finns en ingångskrets som utgörs av en monovippa i form av en 555-IC. Denna ser till att räknaren, som utgörs av IC6 – IC8, och alarmet får en viss tröghet så att de inte triggas flera gånger vid flera hastiga detektioner i sensordelen. Vidare finns en flip-flop-krets, IC4A, som gör det möjligt att räkna varannan passage, vilket är lämpligt när kunderna passerar sensorn vid både in- och utgång. IC5 utgör en monovippa som tänder upp displayen när någon passerar sensorn. IC4B är en flip-flop som aktiverar multivibratorn IC9 när den får signal från ingångssteget. IC9 i sin tur driver IC10 som utgörs av en Johnsonräknare till vars utgångar man kan välja hur utgångssteget, som utgörs av T5 – T7, ska driva solenoiderna. Genom att justera P2 samt att ansluta tillhörande kondensatorer, C11 – C13, i utgångssteget till olika positioner i hylslisterna SH1 – SH3 kan alarmet fås att låta olika. På huvudkortet finns också en nätdel som omvandlar nätspänningen till mer hanterliga nivåer för drivning av de ingående kretsarna och solenoiderna till alarmet.
Sensorkortet består av en multivibrator, IC2, som justeras in med P1 att generera en utgångssignal på 38 kHz som genom T1 driver de båda infraröda lysdioderna D1 och D2. Den reflekterade IR-signalen detekteras av den infraröda mottagarkretsen IR-Rx som i viloläge låter lysdioden D3 lysa och på så vis tala om att IR-signalen reflekteras som den ska. När ljusstrålen bryts skickas en signal till huvudkortet vi R6 och D3.
Manöverpanelen kan utföras antingen som en spartansk variant med fyra vippomkopplare med vilka man, i tur och ordning, nollställa räkneverket, välja om displayen alltid ska vara tänd eller slockna efter en stund, välja om alarmet ska vara på eller av samt om varje passage eller varannan ska räknas. Använder man en låda med transparent lock kan displayerna monteras direkt på huvudkortet.
Eller så väljer man en lite mer påkostad version med självslocknande lysdioder som indikerar omkopplarnas läge. I min prototyp har jag använt växlande tryckomkopplare vars lägen man kan utläsa av de tillhörande lysdioderna D22 – D28. Lysdioderna tänds upp när någon av omkopplarna aktiveras genom att en puls genereras genom dioderna D12 -D18 och kondensatorerna C15 – C18. Denna puls triggar monovippan IC12 som via R62 och T9 driver lysdioderna. Manöverpanelen ansluts till huvudkortet via K5 – K7 respektive K5′ – K7′. På kortet till manöverpanelen finns plats för de tre 7-segmentdisplayerna som ansluts till huvudkortet via kablar som ansluts till K8 – K10 respektive K8′ – K10′.
Frontpanelen på huvudenheten med display och omkopplare. Displayen är monterad bakom frontfolien och när displayen är släckt är den osynlig.
Huvudenheten är vackrast när det är mörkt… Lysdioderna som indikerar omkopplarnas lägesval slocknar efter några sekunder för att spara ström. Fast jag undrar om inte kretsen som styr det hela drar mer ström än lysdioderna…
Huvudkortet monterat på en lexanskiva i botten på en plastlåda från Elfa.
Här ser man utgångsdrivarna som styr solenoiderna som bidrar till den ljudligare delen av projektet.
Ingången från sensorenheten, och flera andra delar i projektet, består av den beprövade timerkretsen 555. Funktionen i ingångssteget är att skapa en fördröjning så att inte det felaktigt räknas passager då någon till exempel sträcker fram en arm vid passage.
De fyra omkopplarna och displayen sitter monterade på ett kretskort bakom frontpanelen. Här kan man också se en diod och ett par kondensatorer som inte var tänkta att ingå från början men som krävdes för att fixa ett par buggar i systemet.
Sensorenheten har fått utrymme i en egen liten låda så att den lätt kan placeras intill ingången till butiken. Konstruktionen utgörs av en 555:a som modulerar två stycken IR-lysdioder med 38 kHz och en mottagare som känner av den reflekterade IR-signalen. När denna bryts så skickar sensorenheten en signal till huvudenheten som triggar räknaren och alarmet.
Det infraröda ljuset är normalt osynligt för det mänskliga ögat, men kameran i mobilen uppfattar ljuset och därför kan man se ljuset som detta lila sken.
Kretskortslayout och komponentplacering för huvudkortet.
Kretskortslayout och komponentplacering för sensorkortet.
Kretskortslayout och komponentplacering för manöverpanelen.